onsdag, februari 25, 2009

gemytet på 72:ans buss

När jag klev på bussen var den tom så när som på två människor: en tonårstjej som åt banan och såg besvärad ut och en Jan Lööf-seriefigurs-ögd man som satt ett säte bort och stirrade på tjejen som åt banan.

10 kommentarer:

Tomas Svedgård sa...

ååh, jag skulle själv vilja möta lite fler Jan Lööf-figurer i min vardag.

Anonym sa...

Jag stirrar också alltid på folk som äter banan, det är ju ren djävulsföda och jag hatar det av hela mitt hjärta.

Anonym sa...

Och det var förstås jag, Max, som sa det.

Anonym sa...

Hela situationen känns väldigt Lööfsk

Gabh sa...

Se, det här är varför bloggar blir så roligt; skulle sådant dyker upp i krönkikan på tv:n? :D Till ett bredare livssyn.

Emma sa...

Det var en fantastisk bild, tyvärr finns den bara som mental snapshot. :)

Anonym sa...

Stackarn var kanske hungrig?
;-)

Emma sa...

Något var han i alla fall hungrig på.

Anonym sa...

Hehe. Fniss.

Jag har undvikit bloggar och dess derivat ända sedan gemene man började spika upp hemsidor under mitten av nittiotalet och fick för sig att interwebben var en allmän klottervägg. Med innehåll precis lika gällt och kreativt och definitivt inte helt olikt det som uppstår när ett barn upptäckt att kritor fastnar på väggen...

Efter att ha läst lite här överväger jag att ändra uppfattning. Det har trots allt gått några år. :)

/gfx

Emma sa...

Vad roligt att du hittade hit då. :)